Det var länge sen…

Det var nu ett tag sen ni hörde av mig här på bloggen. Jag erkänner – jag har haft mina blogg-tankar på annat håll. För två veckor sedan var det nämligen dags att släppa lös Pedagog Örebro på webben och i sociala medier. Eftersom jag fått äran och uppdraget att tillsammans med min kvalitetsutvecklarkollega Fredrik utgöra redaktionen så här i uppstartsfasen så har vi haft fullt upp. Fokus har varit att fylla sidan med relevanta och aktuella inlägg samt spana efter bloggar med skolutveckling i fokus. Vi projekterar och planerar även för ett antal lärplattformar som ska kopplas på i framtiden. Just nu så är Pedagog Örebro en del av mitt uppdrag som kvalitetsutvecklare och målet är att under vårterminen lägga en bra grund för ett fortsatt arbete med sidan nästa läsår. Välkomna att titta in på sidan eller följ oss på twitter.

Screenshot 2014-04-01 23.05.47

 

Uppdrag slutfört

Igår rundade jag av ett av mina uppdrag som kvalitetsutvecklare. Under höstterminen har jag stöttat processen att sätta igång arbetet med Verkstán – en sal på Navets skola där kreativitet, skapande och entreprenöriellt lärande ska få plats och utrymme. Uppdraget har varit av mindre karaktär och drivande i arbetet har två lärare på skolan varit. I går var det så dags för att avrunda höstterminens arbete och göra avstamp för salens framtid på riktigt. Detta gjorde vi under en två timmar lång workshop med lärarna på skolan. Programmet bestod av tre punkter:

1) Kort praktisk info om bl.a. bokning, budget och beställningar.

2) I mixade grupper, från olika arbetslag, fick lärarna i uppdrag att bygga en kulbana där en kula – på så lång tid som möjligt – skulle förflytta sig från stolssitsen till golvet. Varje grupp fick ett ”bygg-kit” med materiel och efter 30 minuters byggtid var det dags för uppvisning. Grupperna presenterade sin designidé bakom bygget och sen testade vi funktionen genom att ta tid på kulans väg från stol till golv.

3) Som avslutning fick grupperna diskutera entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Sina resultat fick de sen rapportera in i ett google-formulär. Lärarna fick också individuellt skriva ner egna undervisningsidéer som de kan använda Verkstán till. Resultaten av dessa avslutande övningar rapporterade jag i går kväll in till skolans rektor och därmed är min insats avslutad och uppdraget utfört!

IMG_2058

Lathund för mentorssamtal

Halvvägs i läsåret är det tid för delrapport om kvalitetsutvecklaruppdraget på Glanshammars skola. Jag har ju tidigare berättat om PAR-modellen här på bloggen som en metod för kollegialt lärande och ett sätt för lärare att systematiskt öppna klassrummen för varandra. Under terminen har vi, jag och min kollega Fredrik, arbetat fram ytterligare ett verktyg tillsammans med lärarna i Glanshammar: Lathund för mentorssamtal – som är ett konkret verktyg i vardagens arbete med att coacha och leda eleverna i deras skolarbete.

Bakgrunden var ett behov av att likvärdigt, regelbundet och systematiskt möta eleverna och hjälpa dem sätta upp mål för sina studier och följa upp varje enskild elev i deras utveckling. Ett arbetslag på skolan fick två och två iscensätta ett mentorssamtal i form av ett kort rollspel. Övriga kollegor tittade o lyssnade på samtalet och skrev två stjärnor och en önskan från de samtal som spelades upp. Utifrån detta så klippte och sorterade jag och Fredrik och sen satte vi ihop en lathund för samtalen med lärarnas stjärnor och önskningar som grund. Målet var sen att varje mentor skulle träffa sina mentorselever minst tio minuter varannan vecka för dessa samtal och att dessa möten skulle leda eleven framåt i utvecklingen genom regelbunden feedback med lathunden som stöd.

IMG_1947

Inför v.44 gjorde vi en kort utvärdering av upplägget med lärarna som deltar och de flesta hade kommit igång men flera hade upplevt svårigheter att hitta tid i schemat för samtalen med sina elever. Efter jul blir det dags för ytterligare en utvärdering då vi hoppas få veta mer om hur det gått och hur lärarna och även eleverna upplever modellen.

PAR-modellen

PAR som i två kollegor, PAR som i Planering – Aktivitet – Reflektion.
Denna modell, PAR-modellen, har jag och min kollega Fredrik Bergman jobbat fram – fritt omarbetad efter G. Handal mfl – och använt i vårt uppdrag som Kvalitetsutvecklare på Glanshammars skola.

Syftet är att introducera en modell för kollegialt lärande som kan användas i vardagen,
t ex i klassrummet tillsammans med en kollega. Efter gemensam planering av en aktivitet där genomförande kollega sätter upp mål observeras sedan aktiviteten (aktivt eller passivt) av handledande kollega för att sedan reflekteras tillsammans. Sen tar man med sina erfarenheter och reflektioner in i nästa omgång och tar allt om igen och byter roller med varandra.

Använd den gärna i din vardag tillsammans med en kollega. Testa den i klassrummet, på mentorssamtalet, på utvecklingssamtalet, på föräldramötet… Variera kollega du arbetar med för att maxa utbytet i kollegiet.

20131122-205908.jpg

Smart språkande

Fredagens eftermiddag ägnades åt lärande tillsammans med kvalitetsutvecklarna med fokus på ”Smart språkande” med Annika och Hanna. Vi ritade våra egna självporträtt med våra språk och var de finns i vår kropp. Jag ritade ett svenskt hjärta, en indisk mage, ett kroppsspråk överallt, engelska i öronen som jag sen flyttade till ”engla-vingarna”, avslutade med bildspråket i ögonen och teckenspråket i händerna. Knasigt, visst, men en rolig och nyttig övning som vidgar vår syn på språk och synliggör hur våra språk skapar identitet. Alla mina KU-kamrater ritade och berättade om sina olika språk och under eftermiddagen dök det upp både tyska fötter, norska fingrar och ryska ben. Så här blev mitt språkporträtt:

20131116-224311.jpg

Senare fortsatte vi med en gemensam bildpromenad genom en illustrerad barnbok.
Vi tittade på bilderna, berättade vad vi såg. Gissade vad figurerna sa och tänkte. Klurade över vad som skulle hända härnäst och använde de fyra lässtrategierna: Den sökande detektiven, Den siande spådamen, Den nyfikna frågeapan och Den sammanfattande cowboyen med sitt lasso. Lärorikt må jag säga och redan i kväll när jag läste ”Mamma Mu får ett sår” för tjugosjunde gången med min 3-åring märkte jag skillnad i mitt läsande och hur vi tittade på bilderna på ett nytt sätt.

Andra halvan av fredagens eftermiddag hade vi besök av kommunalråd Thomas Esbjörnsson och programdirektör Marie Holm som gav oss återkoppling och reflekterade tillsammans med oss kring våra första fyra månader med våra kvalitetsutvecklaruppdrag. Det blev givande samtal med synpunkter och funderingar kring eventuella förbättringsområden men även många godbitar och exempel från vår vardag ute i kommunens skolor.

Kollegialt lärande – här och där

Fredag med kvalitetsutvecklarna och min och Fredriks dag, dvs vår tur att hålla i agendan och planera innehållet. Vi valde Kollegialt lärande – här och där som tema och rubriken syftar på det kollegiala lärandet i kvalitetsutvecklargruppen (här) och det arbete vi gör ute på våra uppdrag (där) på Navet, Lillån och Glanshammars skola.

Som kvalitetsutvecklare arbetar vi i mindre team i våra uppdrag och dessa grupper fick idag i uppgift att samtala kring veckan som gått med ett annat team som lyssnade tyst under 6 minuter. Kommande 6 minuter fick lyssnande team ställa klargörande frågor och reflektera över vad de hört. Sista 3 minuterna sammanfattade teamet som var i fokus slutsatser och lärdomar att ta med in i nästa veckas arbete. Efter dessa 15 min bytte grupperna roller med varandra och upprepade metoden ytterligare en gång. Vid återsamlingen i stor grupp sammanfattade vi våra slutsatser och avslutade med en utvärdering av modellen vi prövat i webb-verktyget Socrative.

Utvärderingen sammanfattade många fördelar med modellen men även några utvecklingsområden som vi tar med oss och som kan förfina modellen om vi använder den igen, i kvalitetsutvecklarsammanhang eller ute på våra uppdrag eller kanske i vår egen skolvardag som lärare och kollega. Kommentera gärna inlägget med fler idéer om hur ni jobbar med kollegialt lärande på Er skola.

20131025-213908.jpg

Snart halvtidsvila

Höstlov i sikte. Halvtid i höstterminen och tid för lite avstämning. Hur gick det med 50+30+20? Blev det verkligen 100? Ja på ett sätt så funkar det ju faktiskt så. De dagar jag är på Tullängsskolan, måndagar och tisdagar, så är jag verkligen där och försöker vara närvarande i min undervisning, mina elever och mina kollegor. Onsdagar på Glanshammar försöker jag på samma sätt att se den vardagen med pigga ögon, men det är för lite tid. Jag skulle vilja vara där mera, vara närmare eleverna och lärarna. Lära mig mer om deras vardag och dela deras tankar och höra mer av deras reflektioner. Men nu är det bara en dag i veckan och jag får nöja mig. Det går bra i bland men ibland känns det frustrerande att vi har så lite tid tillsammans. Torsdagar fylls med inläsning och div. planering av mina olika uppdrag, ibland på egen hand, ibland med min kvalitetsutvecklarkollega Fredrik. Dagen avslutas med matematiklyftet på Navet med ivriga och lärorika diskussioner kring undervisningskultur och matematiskt innehåll.

Sen kommer då fredagen – och det är väl här skon klämmer. Förmiddag med intensiv undervisning. Tre grupper i Naturkunskap med bara en ynklig kafferast tar på mina krafter. Utan min underbara kollega som teckentolkar mig vet jag inte riktigt hur det skulle gå. Hon ger mig lite extra andrum i en intensiv men rolig förmiddag. Efter lunch är det dags för fredagseftermiddagen tillsammans med kvalitetsutvecklarna på Västra Engelbrektsskolan. Alltid roligt att träffa alla och programmet är relevant och intressant. Problemet är bara att där någonstans behöver jag runda av veckan vilket inte alltid ryms innan dagen avslutas. Kommer på mig själv vecka efter vecka att det finns saker som inte är kollade, fixade eller reflekterade och det känns i kroppen när veckan får ett intensivt slut, in i kaklet så att säga. Sammanfattningsvis är mina veckor roliga, utmanande och lärorika med massor av input….och lite mer än hundra blir det nog om jag ska vara kritisk. Ska skärpa mig till nästa halvlek och prioritera bättre. Lovar!

20131020-155010.jpg

Skolpolitik

Nu tänkte jag ge mig in på ett område som jag egentligen borde undvika, nämligen politik, men med ett valår framför oss och med gårdagens partiledardebatt på svt i färskt minne så kan jag inte låta bli. Lyssnade förundrat i går på när politikerna kastade statistik och historiska misstag i ansiktet på varandra utan antydan till att ta in vad de andra sa.
Hur vore det istället med en samling kring skolan över blocken och över partigränserna.
En diskussion där man pratar med lärarna och inte om lärarna. En diskussion som inte utgår från pengar (lärares löner och gruppstorlekar) utan en djupare diskussion med förankring i aktuell forskning som kan kokas ner till vardagsnära metoder som ger bevisad effekt. En satsning på tid och struktur för kollegialt lärande där lärares samlade erfarenhet kan förfinas, delas och nå ut till eleverna i klassrummet, det digitala eller IRL. Mitt bidrag till detta är dessa två bilder som jag fotograferade vid Karlstad Universitet då jag och flera andra handledare inom matematiklyftet var på två dagars utbildning. Arne Engström, universitetslektor, docent och forskare sammanfattade då professor John Hatties forskningsöversikt med över 80 miljoner elever (källa: SKL). I denna förkortade sammanställning av vad som gör skillnad för elevers resultat är utvecklingen kopplad till att vi fokuserar på just undervisningen och insatser med stora effekter på resultaten är följande:

– utvärdering av undervisningen
– att läraren är tydlig i sin undervisning
– feedback från lärare till elev
– omfattande stöd till elever i svårigheter
– accelererad undervisning för duktiga elever
– insatser för att minska störande beteende

Inget av ovanstående hörde jag nämnas vid gårdagens debatt, i stället diskuterades lärarnas löner, gruppernas storlek, betyg i ännu lägre åldrar m.m m.m. Men Hattie säger att det är läraren som gör skillnad – i allafall vissa lärare. Framgångsreceptet har ni nedan, sammanställt av Arne Engström, Karlstad Universitet.

20131007-204314.jpg

Personalkonferens Tullängen

Gårdagens sista arbetstimmar spenderade jag tillsammans med mina Tullängskollegor i Innova för gemensam personalkonferens. Gymnasiechef Vendela Lehn inledde med att berätta om skolans fokusområden detta läsår: 1-1, Kollegialt lärande och Gy11/GySär13. Personalkonferensen fortsatte med statistik kring måluppfyllelse och sen fick jag chansen att presentera kvalitetsutvecklarnas arbete just nu. Detta gjorde jag med följande film:

Efter filmen ställde jag några kontrollfrågor med det utmärkta verktyget www.socrative.com och bad även om lärarnas bästa 1-1 tips. Här kommer ett axplock av vad som kom in:

  • Att alla lärare runt eleverna använder datorerna.
  • Låt elever tipsa
  • Interaktiva spel om mänskliga rättigheter
  • Våga låta eleverna vara bäst i klassen
  • Its learning
  • Ge all personal tid till att sitta tillsammans varje vecka med 1-1
  • Geocaching

Efter min programpunkt fortsatte rektorerna från våra olika sektorer att presentera hur 1-1 arbetet ser ut hos dem och min sektor, Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, presenterade en fartfylld film med teckenspråk som grund. Hoppas snart kunna dela den här med er, men den finns ännu inte på youtube så jag återkommer i frågan om den blir uppladdad.

Wow-pedagogik

Tänkte ta chansen att skriva om KomTek igen, mitt gamla kära KomTek som blomstrar och utvecklas som aldrig förr. I fredags fick jag chansen att tillsammans med kvalitetsutvecklargruppen besöka KomTek under hela eftermiddagen och tillsammans lära känna deras Wow-pedagogik.

Vår grupp började hos Axel o Camilla och där fick vi höra om och känna på och fråga mer om luften och hur den funkar. Vi puffade rökringar med airzookan vi byggt och fick höra mer om hur KomTek ser på lärandet. Axel beskrev det så här: ”På KomTek ruggar vi upp barnens minnesyta med nyfikenhet så att kunskapen kan fastna på riktigt”. Enligt mig en fantastisk målbild att ha i tanken när vi planerar undervisning i skolan så att lärandet blir bestående och livslångt. Ser mig själv med ett sandpapper i handen som det står ”nyfikenhet” på med stora bokstäver. Om jag jobbar intensivt med det och lägger tid på underarbetet kan jag sen fylla på med fakta, begrepp, samband, procedurer och kunskap som då fäster på riktigt på detta välarbetade underlag.

Flera upplevelser kring KomTeks arbetssätt fick vi sen när vi fick i uppdrag att samarbeta och bygga högt och stadigt. Inte nog med att vi fick diskutera begrepp som fackverk, trianglar och diagonaler, dessutom fick vi delta i en utmärkt övning som väckte tankar kring gruppsamarbete och ledarskap. Allt detta med lite tejp, vattenflaskor och några sugrör – billigt och lärorikt.

Avslutade sen rundturen i KomTek-huset med en diskussion om ljus, elektroner och dioder som resulterade i blinkande smycken och minilampor. Vi fick också ”se” infrarött ljus med hjälp av digitalkameran vilket gav en riktig Wow-effekt i vår grupp och vi ville vetgirigt veta mera. Vi hade ruggat upp vår minnesyta och var redo för kunskapen som nu kunde klibba fast ordentligt.
Stort tack till enhetschef Anna och alla teknikpedagoger på KomTek för en innehållsrik, rolig, spännande och lärorik eftermiddag!

20130831-230548.jpg