TemaTeam till alla

Handen på hjärtat – hur mycket av din mötestid på skolan ägnas åt pedagogiska diskussioner och lärande samtal? Fundera en stund och definiera sen dina möten genom att använda A-S-K. Behandlar era möten oftast akuta ärenden eller är av administrativ art där snabba beslut ska tas, då har ni A-möten. Eller är mötena av social karaktär där syftet är att trivas och skapa gemenskap, då har ni ett S-möte. Hur ofta eller hur stor del av era möten är K-möten? K som för kunskapsfördjupande och kollegialt lärande. Möten där fokus är att lära om och lära tillsammans för att förändra invanda handlingsmönster.

På vår senaste träff för handledare i matematiklyftet så föreläste Per Fagerström, samordnare för problembaserad skolutveckling på Karlstad Universitet, om dessa olika mötesformer och hur man med fokus och frågan ”Vilket sorts möte har vi nu?” oftare kan hitta in på K-mötena som i längden leder till en lärandekultur i skolan. Det är så lätt att fastna A-möten och en handlingskultur där det är görande och ”vem gör vad” – fokus.

Varför lyfter jag då denna fråga här på bloggen med er och med ovanstående rubrik. Jo, jag tycker att vi är på rätt väg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Tullängsskolan då vår ledning sett över mötestiden och fördelat tiden för olika typer av möten. Flera gånger under terminen har vi våra ”TemaTeam” där vi i mindre grupper, med utgångspunkt i våra intressen och ledningens fokusområden, får välja lärandegrupper där vi jobbar praktiskt med skolutveckling och pratar pedagogik, undervisning och verktyg för detta.

Så ta en titt på nästa möte du deltar i, hur ser det ut, hur stor del av mötet används till A resp. S resp. K ? Lite A och lite S kan i och för sig behövas i alla möten men jag tror skolutvecklingen skulle ta fart på riktigt om vi oftare använde skolans mötestid till K-möten och kollegialt lärande. Så mera tid till TemaTeam – till alla!

20140308-225222.jpg

Mera matte på teckenspråk

Ja då var det dags för ytterligare ett matteklipp med tal och teckenspråk. Lite prestationsångest hade jag denna gång när inte syftet enbart var att testa. Jag och Jullan har nämligen fått tid några tillfällen under vårterminen för att spela in fler filmer med detta tema. Jag tror att vi har fått ca sju gånger á drygt en timme för detta. Får se hur många filmer vi kan göra, men minst fem filmer är mitt mål och det borde gå om jag kan släppa loss lite och inte bli för petig med detaljerna. För det var just Daniel Barkers tips i hans bok – Flipped classroom – det omvända arbetssättet – till alla som vill flippa klassrummet, att bara köra, inte vara för petig. Det blir fel ibland men det gör inte så mycket, bara man kommer igång. Så med hans ord ringande i huvudet så kör vi på, beredda på att det kanske inte blir perfekt varje gång men förhoppningsvis tillräckligt bra för att komma till användning.

Fem miljoner motorcyklar

Har ju varit på resa som sagt. En av dagarna var vi i Vietnam i Ho Chi Minh City, kanske mera känt som Saigon. Hisnande 9 miljoner människor i en enda stad och drygt 5 miljoner av dem äger en motorcykel/skoter. Det var med livet som insats vi försökte korsa gatorna för att ta oss fram i stan. Grön gubbe fick ny mening där, till vår hjälp fanns nämligen grönklädda volontärer, frivilliga studenter, som hjälpte förvirrade turister korsa gatorna. Knasigt men sant och välbehövligt. Vi använde oss av dem flera gånger under dagen.

När jag reser till såna här platser med så mycket folk på samma ställe fylls jag av så många intryck och känslor. Starkast är min känsla av att jag krymper till en myras storlek och flyter med strömmen. Egentligen utan att ha möjlighet att påverka situationen. Känslan är dubbel men bra att plocka fram hemma i vardagen när små ynkliga ”problem” växer sig stora i hjärnan på mig, då kan jag plocka fram myr-känslan och få lite perspektiv på tillvaron. Skönt ändå att vara hemma och sakta växa lite i storlek när vana sammanhang och människor möter mig igen. Men jag kommer sakna en sak från Vietnam – kaffet – med kondenserad mjölk – himmel va gott det var, det får pulverkaffet på jobbet att skämmas. Prova kaffet i Vietnam om ni får möjlighet – men se upp för motorcyklarna.

20140301-163824.jpg